De är först på plats om Ryssland anfaller Sverige

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.

– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. 

Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.

– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.

Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.

– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.

Hemvärnet viktiga i början

Hemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.

Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.

– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.

Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.

– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.

Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.

– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.

Text: Kalle Glas, Gräns

Ljudklipp från: SR, Youtube

Medverkande:

• Laura Swaan Wrede, Rikshemvärnschef

• Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. 

• Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.

• Claes Aronsson, Programledare

• Kalle Glas, Programledare & Producent