Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

Sverige har tillverkat sina egna ubåtar i över 100 år men nu är framtiden för Sveriges hemligaste vapen osäker.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige började tillverka egna ubåtar som Hajen, Svärdfisken och Tumlaren under tidigt 1900-tal. Men på 1990-talet säljs varvet Kockums till tyska ägare som enbart verkar ha ambitionen att lägga ner tillverkningen och på så sätt bli av med en konkurrent. Varvet förfaller, personalen flyr och förhandlingarna om nya ubåtar strandar.

Till slut gör Försvarets materielverk, FMV, en kupp. En morgon 2014 överraskar de med två lastbilar för att säkra svenska intressen, de kommer för att hämta ritningar och motorer som de äger rättigheterna till.

– Det som hände var att staten gick in och säkrade våra tillgångar så att de inte skulle försvinna ut ur landet. Resten är belagt med sekretess, jag kan inte gå in mer på det, säger Veronica Wåtz, projektledare på FMV.  

Inte långt senare kan Saab köpa Kockums och FMV lägga en beställning på två nya ubåtar, A26, eller Blekingeklassen som den kommit att kallas.

Ubåtar ska verka utan att synas

Jämfört med de äldre ubåtarna som kallas för Gotlandsklassen så tar A26 det här med att vara osynlig ett steg längre. Den ska vara svårare att upptäcka i vattnet och har inget periskop till exempel. Den ger också ifrån sig mindre buller ombord.

– Vi lägger oerhört mycket kraft på det och kraven på A26 är betydligt hårdare ställda än vad det har varit på tidigare ubåtsklasser, säger Veronica Wåtz på FMV.

Med de två nya ubåtarna som man började bygga 2015 och fortfarande håller på med så kommer Sverige sammanlagt ha fem ubåtar, men de nya, som skulle varit klara 2023, dras med kraftiga förseningar och ökade kostnader. Bland annat för att Kockumsvarvet var i så dåligt skick när Saab tog över.

Och det börjar bli dags för ett nytt beslut om framtiden för svensk ubåtstillverkning.

– Jag skulle säga att det är mycket bråttom att dra igång processen, och det beror inte i första hand på att de här ubåtarna inte kommer att vara kvar länge för det kommer de att vara. Två av Gotlandsklasserna har ju precis moderniserats och kan vara i tjänst många år framöver. Utan det är snarare att nu har vi gjort det här steget och byggt upp kompetensen som vi till del hade tappat under det tidigare uppehållet, säger Johan Granholm, lärare i försvarssystem på Försvarshögskolan som också jobbat många år på Kockums med ubåtar.

Text: Karin Hållsten

Medverkande:

• Veronica Wåtz, FMV, projektledare för A26

• Johan Granholm, ubåtsexpert, lärare på försvarshögskolan

• Per Olsson, försvarsekonom, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI

Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson

Producent: Kalle Glas

Ljud från: Sveriges Radio, Expressen, Sveriges riksdag, NBC, Kulturskolan i Karlskrona, Saab