Så skyddar Sverige makthavarna från attentat

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män.

Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump.

– Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington.

Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak.

Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen.

– Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. 

Härifrån kommer hotet mot politikerna

När den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till.

Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre.

– Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

Medverkande:

• Per Vicklander, tidigare gruppchef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen. 

• Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.

• Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen.

  Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson

  Producent: Jimmy Halvarsson

  Ljud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.