
About this episode
Kasus och personböjning av verb är grammatiska egenheter som har nötts bort från svenskan. Blir vårt språk allt enklare, och i så fall varför? Språket gräver i olika aspekter av språklig komplexitet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Veckans språkfrågor
Flera av Språkets lyssnare har fått intrycket av att vårt språks grammatik var mer komplex eller avancerad förr. Är det korrekt?
Hur kommer det sig att analfabeta medeltidssvenskar hade ett behov av fler kasus än vi har idag?
När "peakade" den svenska grammatiken och var som mest komplex?
Finns det några teorier om hur snabbt språkliga förändringar kan gå, till exempel hur snabbt ett oregelbundet verb kan ändras och få regelbunden böjning?
Om vi backar 700-800 år, hur sa man då i Sverige "jag är" och "vi är"?
Vilka mekanismer låg bakom att pluralformerna för verb alltmer försvann ur svenskan?
Vilka exempel finns på historiska språkförändringar som har lett till högre språklig komplexitet?
Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.
Adam Horn af Åminne, som har disputerat med en avhandling om personböjning av verb i nordiska språk.
Programledare Jens Möller.
Get every episode summarized
Each time Språket publishes, we email you a written briefing from the transcript — the topics, who appeared, and any specific claims, with the ad reads skipped.
Email me new episodesFree for 3 shows. No card needed.
Hosts & guests
No transcript yet
This episode has not been transcribed. Request it and it moves to the front of the queue.
More episodes
More from Språket

Äldre släktingar säger konstiga saker – återigen
Språket

Därför heter det lathund – och andra ogenomskinliga ord och uttryck
Språket

Så hanterar du en språkpolis
Språket

Därför använder vi omoderna uttryck
Språket